- Vad du än gör, ta inga råd från mig

Igår när jag cyklade till Jossan så skrev jag sms till henne att jag var påväg, när jag kommer fram o känner på porten så var den låst. Jaha tänker jag, då får jag väl ringa henne o be henne komma ner o öppna då. MM eller hur Emma, det kunde du ju tro. Tar upp telefonen ur fikan, trycker på knappen, inget händer, försöker trycka på stäng av/sätt på knappen, inget händer. KUL! telefonhel*ete. tog ut minneskortet typ 515 ggr under kvällen, men nej. STENDÖD. o den är lika död än, sug iphone. R.I.P.

Nu kanske ni undrar hur jag kom in genom porten till Jossan, ja det har jag med funderat på. i säkert en halvtimme stod jag utanför. Gick runt för att ropa på henne i fönstret, inget svar. Hittade nån sån kodtelefongrej utanför. slog det numret som stod gick till henne. började tuta, började låta konstigt. började pipa som fan, lät som nått larm gick, där stod jag o skämdes. ingen Jossan kom o öppnade. Tänkte åka hem, för att kunna ringa henne, det är ju bra tragiskt va!? MEN, där kom det en liten söt unge på cykel, han låste upp åt mig, piiiinigt.